tisdag 11 december 2007

2 målsspel är kung, inte sant?

IBF Falun – Jönköping

Vinst i sudden för hemmalaget i en ganska medioker match. JIK ställde upp på egen planhalva på något mystiskt svårbeskrivet sätt. Typ som ett C. Där ni tänker att nedre delen av bokstaven representerar försvaret och den övre delen anfallarna, typ. Hängde du med eller är du inte snabb nog?

Matchen i övrigt då. Sådär måste jag säga. Men en vinst är en vinst så enkelt är det. Det var inget skönspel. JIK backade hem och väntade. Falun tilläts ha boll men det kändes inte så farligt. Tur att backarna skjuter som legenden och min idol Kenneth Kennholt (Fast på mål).

Det finns ett par heta killar i de bägge lagen som gjorde att man hoppades på en intensiv och fysisk match innan men matchen i sig var ganska snäll och relativt förskonad från efterslängar och dylikt. Gillek var from som ett lamm matchen igenom förutom vid ett par tillfällen då han munhöggs lite i sudden med diverse spelare i Falun. Han hann dessutom med att dela ut någon enstaka crosschecking. Faluns motsvarighet till retsticka Andreas Johansson var nog den som publiken innan matchen trott kanske skulle kunna dela ut en och annan tjyvsmäll men tj fick de. Visst delade ”Nisse” ut lite tryckare men inget allvarligt. I sudden däremot var han på jakt efter K-J Nilsson i bortalaget efter att denne delat ut ett rapp mot för dagen stabile Erik Ställ i hemmakassen. (Såg ut som om bollen var fri, men man måste alltid stå upp för sin keeper) Men K-J Nilsson spurtade mot eget mål för att stoppa en kontring och ”Nisse” hann inte med så det hände inget. Väl i egen zon proppade redan nämnde Nilsson Jonas Adriansson med en två minutare som följd. Falun utnyttjade power playet exemplariskt och avgjorde sudden, vinst med 5-4.

-

Fick sms av en av våra coacher igår kväll under matchen. Fick frågan om jag kunde ta träningen imorn (läs ikväll). Visst! svarade jag och skrev samtidigt att då blir det två-målsspel hela träningen. Jag log hela sms:et igenom. Tyvärr blir det inte så då Mr.Backman kommer och (förmodligen, eller rättare sagt högst troligen) kör skiten ur oss. Kul, njae sådär men klart nödvändigt. Dessutom är Mr.Backman en trevlig prick som gör att övningarna ofta är roliga att genomföra.

-

Limmet ska vakta kassen i Europacupen för Viking Roma. Fick det bekräftat av mannen själv genom ett samtal i lördagskväll. Coolt och riktigt kul! Lycka till Limmowitch!

-

Har surfat runt på diverse sidor med anknytning till innebandy Uppland där jag tidigare spelat. Mitt gamla lag Björklinge BK (laget kallas för BBK i folkmun) huserar för närvarande i division 3. I deras serie leder ett lag som heter Loke i överlägsen stil. I ett diskussionsforum för innebandyn i uppland verkar folk tro att toppstriden är klar och att Loke kommer vinna hela s.k.i.t.e.n.

Nej nej säger jag. Efter att ha mött Loke ett otal gånger i livet så vet jag sen gammalt att Loke ALLTID är sämre efter jul. Alla vet att Loke är proppmätta efter julen. Så mitt tips är att de antingen hoppar över julmaten och på så sätt lyckas vinna serien eller så firar de jul som vanligt (läs äter upp sig 4-5 kg) och rasar i tabellen.

Sparka och slå BBK!!! (klassiker!)

Kärlek

Kärleken till ett lag är svårbeskrivet. Ofta har man ett eller flera favoritlag man håller på. Men om man frågar någon varför man håller på just det laget så vet man det knappt alternativt så finns det någon suspekt förklaring, är inte det lite lustigt?

Det här laget följer man sedan nästan slaviskt. Man har koll på allt kring laget, resultaten, transfers med mera på något sätt som är svårt att beskriva. Det är nästan fanatiskt. Går det bra för laget är allt på topp, man mår bra och livet känns på något underligt sätt lättare. Dessutom kan man tugga lite med polarna om helgens resultat. Går det tungt för laget så känns livet lite extra tungt. Dessutom får man ta mycket ”hugg och slag” från polarna. I mitt fall så slits man mellan hopp och förtvivlan varje vecka då mitt favoritlag är Tottenham Hotspurs. Där kan man verkligen snacka om att det är upp och ner resultatmässigt, och då menar jag ända sedan jag började hålla på dem någon gång i slutet av 80-talet. Den här säsongen är inget undantag. Ser tungt ut i år igen. Förstår inte varför det är så. De har bra material och alla förutsättningar för att lyckas men icke. Nästan så att det vilar en förbannelse över White Hart Lane. Come on you spurs!!!

Varför håller jag då på just detta lag? Det är min brors förtjänst (eller fel beroende på hur man ser på det). Av någon anledning så höll han på Spurs när jag var mindre och när man har en äldre bror så gör man som han gör oavsett. Så om brorsan höll på Spurs så var det självklart att jag med gjorde det. Hade han sagt att man kunnat gräva en tunnel till Kina så hade jag gått ut på gården och börjat gräva, eller så hade jag lurat i nån polare samma sak så hade han fått gräva. Man är inte dum! (Eller?!) Tack brorsan för att det trots allt vart Tottenham Hotspurs som är lirarnas lag och inte något annat brödgäng som antingen köper sig till framgång (läs Chelsea) eller nåt annat dynggäng (läs valfritt annat engelskt lag i London).

Come on you SPURS!!!

-

Sovdags om en stund. Imorgon väntar en heldag (blir förmodligen en halvdag) med studier.

På återseende.

/Pelle

Inga kommentarer: